Vi fick komma hem till Ivas och Velta där de bor med sina barn Ivo,
Rebecka och Robert. Robert var i skolan då vi kom. Denna familj jobbar
hårt för att få alla ändar att mötas, men det är svårt. Men rent och
snyggt var det, mamman var så engagerad i sina barn. Lilla Rebecka är
svårt njursjuk, det är obegripligt hur de lyckas ta sig till sjukhus
från där de bor långt ute på landet och inga förbindelser. Storebror
Ivo var så mån om sin lilla syster, han ville inte ens röra lådan utan
uppmanade henne att göra det. Hon hittade snabbt ett gosedjur och
utbrast MIN!! Vi sade till Ivo att också kolla om det fanns något till
honom, han kikade lite försiktigt och drog upp en förpackning
tandborstar. Han gick fram till sin mamma, kramade om henne och visade
förpackningen.....Han struntade i chokladtomtarna som låg i kartongen,
för han ville glädja sin mamma.
Ja himmel. Återigen grävde jag i kuvertet med skänkta pengar och
överräckte en liten summa till mamman, beloppet motsvarade vad vi
betalar för ett par öl på krogen. Hon blev så överväldigad och började
gråta och jaha då började jag grina men gick då ut i hallen men där
stod ju socialarbetaren och grät....
Men det var tårar av glädje, Velta tackade ur djupet av sitt hjärta
till alla ni som varit med och skänkt. Julen blir fantastiskt nu sade
hon.
Rebecka och Robert. Robert var i skolan då vi kom. Denna familj jobbar
hårt för att få alla ändar att mötas, men det är svårt. Men rent och
snyggt var det, mamman var så engagerad i sina barn. Lilla Rebecka är
svårt njursjuk, det är obegripligt hur de lyckas ta sig till sjukhus
från där de bor långt ute på landet och inga förbindelser. Storebror
Ivo var så mån om sin lilla syster, han ville inte ens röra lådan utan
uppmanade henne att göra det. Hon hittade snabbt ett gosedjur och
utbrast MIN!! Vi sade till Ivo att också kolla om det fanns något till
honom, han kikade lite försiktigt och drog upp en förpackning
tandborstar. Han gick fram till sin mamma, kramade om henne och visade
förpackningen.....Han struntade i chokladtomtarna som låg i kartongen,
för han ville glädja sin mamma.
Ja himmel. Återigen grävde jag i kuvertet med skänkta pengar och
överräckte en liten summa till mamman, beloppet motsvarade vad vi
betalar för ett par öl på krogen. Hon blev så överväldigad och började
gråta och jaha då började jag grina men gick då ut i hallen men där
stod ju socialarbetaren och grät....
Men det var tårar av glädje, Velta tackade ur djupet av sitt hjärta
till alla ni som varit med och skänkt. Julen blir fantastiskt nu sade
hon.
Kommentarer
Skicka en kommentar